Fällor
Fördelen med att använda fällor är att man själv inte behöver vara närvarande hela tiden. Det är också bra att använda fällor när man vill standardisera sin fångst för att göra en undersökning. Man kan tex tänka sig att man undersöker vilken färg på en skål som attrahera bin bäst.
Fallfällor
Jordlöpare och andra insekter som rör sig på marken kan enkelt fångas i fallfällor av olika slag. I sin enklaste form består den av en burk som grävs ned med öppningen i höjd med markytan. Ett tak som döljer fällan för nyfikna samt fåglar och andra djur. ”Burken” kan vara av glas eller plast, kan ha en insats som underlättar vittjningen som bör göras dagligen. eller om vätska med konserveringsmedel används, varannan eller var tredje vecka. På sandmarker kan man gräva gropar eller diken i vars botten man lägger barkbitar som nedrasade djur kan gömma sig under. Ett sätt att öka ytan som fångas av är att bygga ett näverk av rännor och burkar, en metod som varit synnerligen effektiv på myrmarker. Insekterna följer dikena och hamnar i burkarna som man har placerat ut på strategiska ställen. Fallfällor kan också placeras i hålträd med mulm eller på andra ställen där man misstänker att insekter rör sig på ytan.
Gulskålar
En gulskål är en variant av fallfälla men som framför allt attraherar nektar- och pollensökande insekter med hjälp av sin färg. En gulskål behöver inte vara gul utan kan ha andra färger. I skålen häller man vatten med lite diskmedel i eller polypropylenglykol (som är ogiftig) om man inte ska vittja fällan inom ett par dagar. Särskilt bin attraheras av färgerna. Vit och gul är de vanligaste färgerna. Om man gräver ner skålen i höjd med markytan kan den fånga både krypande och flygande insekter. Om man vill tillverka många gulskålar kan man använda engångsmuggar som man målar med sprayfärg.
Barriärfällor
Flygande insekter runt trädstammar, över komposter, as eller andra ställen som attraherat dem kan fångas i barriär- eller flygfällor. Dessa består av en vertikal transparent skiva och ett uppfångningskar med vätska under. I vätskan bör man tillsätta några droppar diskmedel för att minska ytspänningen samt konserveringsmedel, exempelvis polypropylenglykol som förhindrar att djuren ruttnar. En enkel fälla består av en aluminiumform häftad på en trädstam, under en ticka, denna fälltyp fångar både flygande och krypande insekter.
Malaisefälla
Malaisefällan, som är en sorts barriärfälla, är döpt efter den berömde svenske insektsforskaren René Malaise som uppfann fällan efter att ha funderat över myggen som samlades i överdelen av hans tält. Fällan består av en tygvägg med ett tak och ett uppsamlingskärl. När insekterna kommer flygande träffar dom på den lodräta väggen och söker sig då uppåt. De samlas i det konformade taket och genom ett hål hamnar dom i uppsamlingskärlet som innehåller en lätt konserverande vätska. Fällan kan vara mycket effektiv för flygande insekter men fungerar dåligt för krypande.
Ryssjor
Tex dykarskalbaggar kan fångas i en ryssja, bestående av en plasthink med lock i vars sidor stuckits in trattar med pipen inåt. I hinken läggs något lockbete (läs om lockbeten) och en sten. Ryssjan sänks ned i vattnet och får hänga på olika djup upphängd i ett snöre fäst vid en käpp eller i något annat ovan vattenytan.