Praktsammetslöpare Chlaenius costulatus (Motschulsky, 1859)
Praktsammetslöparen är en 11-12 mm lång jordlöpare med iögonfallande färg och skulptur. Översidan är vackert metallglänsande i grönt, koppar eller purpur, ben och antenner svarta. Mellanrummen mellan täckvingarnas punktrader är karakteristiska: vartannat är punkterat och tätludet, vartannat är glatt och ribbformigt upphöjt. Praktsammetslöparen är ett dagaktivt rovdjur, som livnär sig av andra småkryp. Den är starkt fuktighetsälskande och lever på frodiga myrar med vitmosstuvor och blöta höljor med vattenklöver, starr och fräken. Övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren.
Den är överallt en stor raritet, som i Norden länge endast var känd genom några få gamla fynd från Finland. Utbredningen i övrigt sträcker sig från nordvästra Tyskland till östra Sibirien. Det första svenska fyndet gjordes 1962, på en översvämmad myr i Norrbottens kustland. Detta fynd var så oväntat att den kände entomologiprofessorn Carl H. Lindroth vägrade acceptera att arten var inhemsk. År 1979 påträffades arten emellertid på Pålängemyren utanför Kalix, där den förekommer talrikt och har observerats varje år sedan dess. Det finns dessutom ett fynd från en myr i Luleåtrakten, och det är inte alls omöjligt att hittills okända förekomster finns på andra svårtillgängliga lokaler i övre Norrland. Praktsammetslöparen är akut hotad och hotas av utdikning av myrmarker och av torvbrytning.
Den är trots sin sällsynthet en bra representant för en mycket vanlig naturtyp i Norrbotten och har därför valts till landskapsinsekt.
Text: Håkan Ljungberg Foto: Rune Axelsson