Högnordisk höfjäril Colias hecla (Lefèbvre, 1836)
Den högnordiska höfjärilen är med sin intensivt orangefärgade översida omisskännlig då den snabbt och lågt brukar flyga över fjällheden. Hanen har tydligt mörka ytterkanter på både fram- och bakvingarna och undersidan är blekt gulorange med grönaktig anstrykning. Honan brukar vara betydligt blekare orange på vingöversidorna och de mörka vingkanterna är diffusare och dessutom uppsplittrade med ljusare gulaktiga fläckar. Hanen och särskilt honan brukar ha en utsökt violett ton i det oranga på översidan i viss belysning. Högnordisk höfjäril är en utpräglad fjällart vars lokaler sällan går ned i björkskogen utan oftast ligger klart över trädgränsen.
I Sverige finns den bara utbredd i den norra halvan av Lappland, d v s i Lule och Torne lappmarker. I övrigt har den cirkumpolär utbredning, vilket innebär att den finns utbredd i den arktiska zonen runt hela norra halvklotet. Den är helt knuten till sin värdväxt fjällvedel, som växer på rika marker på kalkgrund. Fjärilen förekommer således mycket lokalt men kan här och var åtminstone vissa år vara väl så talrik. Larven utvecklas snabbt på värdväxten och övervintringen sker som puppa. Extremt dåliga somrar kan troligtvis fjärilen låta bli att kläckas och puppan kan således övervintra ännu en gång. Högnordisk höfjäril har minskat i antal under senare år, troligtvis beroende på tramp och överbete av renar, vilka med förkärlek väljer samma miljöer som fjärilen.
Högnordisk höfjäril är en utpräglad fjällart och förekommer endast i Lappland. Det gör den till en utmärkt landskapsinsekt för Lappland.
Text och foto: Lars Imby