Hoppborstsvansar (Archaeognatha)
Hoppborstsvansar kan, som namnet avslöjar, hoppa. De är vinglösa, långsträckta, spolformade insekter, 12-20 mm, med stora fasettögon. Kroppen är brun till svart och klädd med mer eller mindre metallglänsande fjäll som lätt lossnar. De långa antennerna och de tre långa, ledade, utskotten baktill är känselspröt som vittnar om att de lever i mörka miljöer som klippskrevor på havsstränder (2 arter klippsmygar) eller bland löv på stenig mark (stensmyg). Fasettögonen skiljer hoppborstsvansarna från larvborstsvansar och trevfotingar som kan lika dem till utseendet. Hoppborstsvansarna lever på alger och lavar som växer på sten.
Ca 350 arter kända varav tre arter i Sverige. Två arter klippsmygar och en art stensmyg. Det finns bara en svensk familj hoppborstsvansar: Machilidae, klippborstsvansar.
Litteratur
Goldbach, B. 2000. The evolutionary changes in the reproductive biology of the Archaeognatha (Insecta).
Zoologischer Anzeiger. Vol. 239 No. 3/4 pp. 215-229
Silverborstsvansar (Zygentoma)
Av de 4 primitiva insektsordningarna är nog silverborstsvanarna den som är mest välkänd eftersom de båda svenska representanterna, silverfisken och ungssmygen, ofta påträffas inomhus i kök och badrum.
Silverborstsvansar påminner mycket om hoppbortssvansar som de tidigare sammanfördes med i ordningen fjällborstsvansar Thysanura. De är något mindre än hoppborstsvansarna, 10-15 mm, med något mindre fasettögon och mer tillplattade. Spröten är mer sidoriktade. Silverborstsvansar rör sig snabbt, men kan inte hoppa. Den mest kända är nattsmyg eller silverfisk Lepisma saccharina som har kroppen täckt av silverglänsande fjäll. En realtiv nykomling i den svenska inomhusfaunan är långsprötad silverfisk Ctenolepisma longicaudata. Den känns lättast igen på att den är lite mer spräckligt grå-silvrig i färgen samt att den har en utpräglad gulaktig behåring (”mustasch”). Den tredje arten är ugnsmyg Thermobia domestica som är brun och saknar silverglans. Denna art är starkt värmeälskande. Samtliga arter lever inomhus och livnär sig på kolhydrathaltig föda.
Ca 370 arter kända varav 3 i Sverige. Det finns bara en svensk silverborstsvansfamilj: Lepismatidae silverborstsvansar, 3 arter
Litteratur
Agrell, I. (1940). Die schwedischen Thysanuren. Opuscula entomologica. 9:23-26.
Delany, M.J. (1954). Order Thysanura. Handbooks for the identification of the British Insects 1:2. Thysanura and Diplura. ss:3-4.
Landin, B.O. (1967). Ordning Thysanura. Fältfauna. Insekter 1:111-114.
Pape, T. and Wahlstedt, U. (2002). En silverborstsvans nyinförd till Sverige (Thysanura: Lepismatidae). Entomologisk Tidskrift. 123:149-151.