Tripsar är mycket små insekter (1-3 mm), med långsmal kropp och vanligen två par smala fjäderlika vingar. En del är vinglösa. Det tydligast kännetecknet är deras fransiga vingar.
Vid varmt och kvavt väder kan de svärma i tusentals vilket gett dem namnet ”åskflugor”. De kan orsaka klåda när de kryper omkring på huden.
Med sina stickande mundelar suger de i huvudsak näring från växter, men några är rovdjur.
Ca 4500 arter är kända varav 100 i Sverige. Här kan du ladda hem checklistor för Sverige. An annotated checklist of Thysanoptera (thrips) from the Nordic countries (Gertsson, 2015, Entomologisk tidskrift) och Identification key to and checklist of the Swedish
Phlaeothripidae (Thysanoptera) (Wahlberg & Gertsson, 2022 Zookeys).
Litteratur:
Ahlberg, O. (1926). Tripsar, Thysanoptera. Svensk Insektsfauna. 6.
Cederholm, L. (1963). Ecological studies on Thysanoptera, with special reference to species found in mixed grain (oats and barley). Opuscula Entomologica Supplementum. 22.
Kirk, W.D.J. (1996). Thrips. Naturalist’s handbook. 25. Richmond Publishing.
Landin, B.O. (1967). Ordning Thysanoptera. Fältfauna. Insekter 1:186-203.
Maltbaek, J. (1938). Thysanoptera. The Zoology of Iceland. 3(40).
Mound, L.A., Morison, G.D., Pitkin, D.R., and Palmer, J.M. (1976). Thysanoptera. Handbooks for the identification of the British Insects. 1:11.
Olsen, A. & Solem, J.O (1982). On the Norwegian thrips fauna (Thysanoptera). Fauna norvegica Serie B. 29:5-16.
Priesner, H. (1964). Ordnung Thysanoptera (Fransenflügler, Thripse). Bestimmungsbücher zur Bodenfauna Europas. 2.
Schliephake, G. & Klimt, K. (1979). Thysanoptera, Fransenflügler. Die Tierwelt Deutschlands. 66.
Strassen, R. zur. (2003). Die terebranten Thysanopteren Europas und des Mittelmeergebietes. Die Tierwelt Deutschlands. 74.