Djurlössen är små, 0,5-6 mm, insekter som parasiterar på fåglar och däggdjur. Det mesta är tillbakabildat på dem så att de liknar de tidiga insekterna. Eftersom de under hela sitt liv sitter fast på sitt värddjur behöver de varken antenner, ögon eller vingar. De är tillplattade ovanifrån till skillnad från lopporna som är tillplattade från sidan och tillhör en annan insektsordning. Läs om loppor
Inom djurlössen skiljer man på löss som är blodsugare, t ex i hårbottnen hos människor, och päls- och fjäderätare, som huvudsakligen är fågelparasiter. Varje djurlusart lever på en eller några få närbesläktade värddjur. Bland lössen hittar vi klädeslus, huvudlus och flatlus som uteslutande finns på människan. De flesta arterna hittar man på fåglar.
Ca 3500 arter är kända varav 150 i Sverige.
Litteratur
Brink, P. (1950). Löss, Anoplura. Svensk Insektsfauna. 5.
Landin, B.O. (1967). Ordning Phthiraptera. Fältfauna. Insekter 1:175-185.
Zlotorzycka, J. et al. (1974). Taxanomie und Biologie der Mallophgaen und Läuse mitteleuropäischer Haus- und Nutztiere. Parasitologishe Reihe. 22.