Trichoptera kan översättas med – Med håriga vingar. Nattsländor har funnits i ca 250 miljoner år. I Sverige har 222 arter, fördelade på 82 släkten, och 19 familjer påträffats. För drygt 30 av arterna saknas larvbeskrivning.
Larvernas sex ben sitter ganska långt fram, den långa bakkroppen har ofta trådlika eller buskiga ljusa gälar längs sidorna. Kroppslängder varierar mellan 3 och 45 mm.
Larverna delas in i frilevande och husbyggande. Byggmaterialen, som varierar med arten, kan utgöras av sandkorn, barkbitar eller mjuka växtdelar etc. Huset kan vara ett slätt rakt eller böjt rör, platt, iglooformat, eller se ut som en taggig klump. Ibland har huset pålimmade små stenar, snäckor eller långa pinnar. På de husbyggande larverna ligger hela den mjuka ljusa bakkroppen skyddad inne i huset. Synliga kroppsdelar är oftast bruna, men färger som svart, vitt, brandgult och grönt förekommer.
Larven förpuppar sig inne i larvhuset, eller bygger en kokong förstärkt med ett sandskal. Puppan har långa kraftiga mandibler för att kunna skära sig ut 2-3 veckor senare.
Sländan har långa antenner. Kroppsfärgerna är diskret murriga, och vingarna enfärgat ljusa eller spräckliga. Många arter är knappt flygkunniga, andra är skickliga långflygare. Vid vila ligger de båda vingparen i takform över ryggen.
De frilevande larverna är ofta rovdjur som antingen aktivt jagar sina byten, eller lurpassar bakom fångstnät. Flertalet husbyggare äter alger och förmultnade växtdelar, några är rovlevande. De vingade sländorna äter inte, men kan suga vatten och nektar.
Flertalet arter är ettåriga, några är två- eller treåriga. Många nattsländor svärmar under natten, andra under soluppgång, solnedgång eller mitt på dagen. När honan släppt äggen, bildas ett skyddande gelehölje runt varje äggklump. Larverna kryper fram ur geleklumpen efter 2-3 veckor, om inte äggläggningen skett så sent på hösten att äggen vilar fram till våren.
Nattsländor finns i alla typer av vatten över hela landet. Dom är viktig föda för rovlevande insekter, fiskar, kräftor och fåglar. Alla stadier imiteras av flugfiskare. Många arter tar skada av låga pH-värden och vattengrumling. Ett antal arter är rödlistade.
Många nätbyggande larver kräver strömmande syrerikt vatten, de husbyggande arterna är lättare att hålla i akvarium, men de måste ha tillgång till material till husen som ständigt byggs på. Växtätarna håller till godo med grönalger. Rovlevande kräver tillgång till bl.a. fjädermyggslarver och andra småvuxna djur.
Litteratur
Barnard, P.C., & E. Ross. (2008). Guide to the adult caddisflies or sedge flies (Trichoptera). AIDGAP Guides.
Edington, J.M. & A.G. Hildrew. (1995). A Revised Key to the Caseless Caddis Larvae of the British Isles, with Notes on their Ecology. Freshwater Biological Association, Scientific Publication. 53.
Gullefors, B. (2002). Sveriges nattsländor (Trichoptera), en provinskatalog med nyare fynduppgifter. Entomologisk Tidskrift, 123 (3): 131-147.
Higler, L.W.G. (1970). The larva of Cygnus creaticornis (Kolenati, 1859) (Trichoptera: Polycentropodidae). Entomologische berichten 30: 58-60.
Johansson, A., Nilsson A. N. & B. Svensson. (1991). Larval morphology, habitat and distribution of Limnephilus diphyes (Trichoptera, Limnephilidae). Entomologisk Tidskrift, 112: 19-25.
Lepneva, S.G. (1970). Fauna of the U.S.S.R. Trichoptera. Vol. 2 No.1. Larvae and pupae of the Annulipalpia. Israel Program of Scientific Translations, Jerusalem. 638 sidor.
Lepneva, S.G. (1971). Fauna of the U.S.S.R. Trichoptera. Vol. 2 No.2. Larvae and pupae of the Intregipalpia. Israel Program of Scientific Translations, Jerusalem. 700 sidor.
Malicky, H. (1983). Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers, The Hauge-Boston-London. 298 pp.
Nozaki, T. & M. Itou. (1998). Immature Stages of Brachypsyche sibirica (Martynov) (Trichoptera: Limnophilidae). Entomological Science, 1(3): 423-426.
Panzenböck, M. & J. Waringer. (1997). A Key to Fifth Instar of Halesus radiatus Curtis 1834, Halesus digitatus Schrank 1781 and Halesus tesselatus Rambur 1842 (Trichoptera: Limnephilidae), Based on Austrian Material. Aquatic Insects. 19 (2): 65-73.
Pitsch, T. (1993). Zur Larvaltaxonomie, Faunistik und Ökologie mitteleuropäischer Fliesswasser (Insecta: Trichoptera). Technische Universität Berlin, Landschaftsentwicklung und Umweltforschung, Sonderheft 8.
Solem, J. (1971). Larvae of the Norwegian Species of Phryganea and Argypnea (Trichoptera: Limnephilidae). Norsk ent. Tidskrift, 18: 79-88.
Solem, J. (1983). Identification of Norwegian genera of limnephilid larvae with single-filament gills (Trichoptera: Limnephilidae). Entomologica scandinavica, 14: 457-461.
Solem, J. (1985). Norwegian Apatania Kolenati (Trichoptera: Limnephilidae): identification of larvae and aspects of their biology in a high-altitude zone. Entomologica scandinavica, 16: 161-174.
Solem, J. O. & A. Johansson. (1991). Larva and biology of Anabolia concentrica (Zetterstedt, 1840) and comments on other Fennoscandian Anabolia spp. (Trichoptera, Limnephilidae). Fauna norv. Ser. B. 38: 53-63.
Solem, J. H. & B. Gullefors, B. (1996). Trichoptera, Caddisflies. – In Anders Nilsson (ed.): Aquatic Insects of North Europe 1: 223-256. Apollo Books.
Tanida, K., & T. Nozaki & M. Itou. (1999). The Larval Stage of Chilostigma sieboldi McLachlan (Trichoptera, Limnephilidae), with Notes on Taxonomy and Distribution. Aquatic Insecta, 21(2): 153-160.
Wallace, I.D. (2006). Simple Key to Caddis Larvae. AIDGAP Guides.
Wallace, I.D., Wallace, B. & the late G.N. Philipson (2003). Keys to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association, Scientific Publication. 61.
Wiberg-Larsen, P. (1980). Bestemelsenøgle til larver af de danske arter af familien Hydropsychidae (Trichoptera) med noter om arternes udbredelse og økologi. Ent. Meddr. 47: 125-140. Copenhagen.
Bidragande författare: Per-Erik Lingdell
Faktagranskning: Per-Erik Lingdell
Litteraturlista: Per-Erik Lingdell/Eva Engblom
Specialistkontakt: