Fjärilarna är kanske den mest omtyckta insektsordningen och många är de svenskar som någon gång har samlat fjärilar. Bland nu aktiva entomologer är det också den största intressegruppen. Det är lätt att förstå varför – de är ju så vackra. Dessutom lämpar sig åtm. storfjärilarna sig för fotosamling eftersom de är relativt stora och oftast identifierbara utan att man behöver samla in dem fysiskt. När man börjar intressera sig för fjärilar brukar man börja med dagfjärilar, men ordningen är stor och snart nog kommer många in på nattfjärilar och kanske på småfjärilar, s.k. ”mikros” där man ofta behöver lupp och t.o.m. genitaliepreparat för artbestämning.
Fjärilarna har en världsvid utbredning, och det är den näst största ordningen bland insekterna med cirka 150 000 olika arter. I Sverige listas i skrivande stund 2 862 arter av artfakta.se varav ca 1 100 storfjärilar s.k. ”makro” och 1 700 ”småfjärilar ”mikro”. Det viktigt att förstå att Sveriges insektsfauna är i ständig förändring, särskilt i och med klimatförändringarna. Det är inte bara så att nya arter tillkommer och försvinner, utan en förskjutning av artförekomster sker, ofta norrut.
Till fjärilarna räknas de insekter med två par vingar, som är mer eller mindre täckta av små vingfjäll. Det finns dock några arter vars honor helt saknar vingar. Nästan alla fjärilar har sugande mundelar som är formade som ett sugrör som kan rullas ihop. Med sugsnabeln suger de nektar och andra flytande safter. Vissa primitiva fjärilar äter fastare föda som exempelvis pollen, och de har käkar.
Fjärilarna delas in i dagfjärilar och nattfjärilar. Det finns inget enkelt och helt säkert sätt att utseendemässigt skilja mellan dagfjärilar och nattfjärilar. En hjälp är att titta på antennerna. Hos dagfjärilar avslutas de nästan alltid med en liten klubba. Nattfjärilarnas antenner är oftast fjäderlika hos hanarna, och smala och raka utan klubba hos honorna. Dagfjärilarna är ofta färggranna och dagaktiva medan nattfjärilarna mestadels är kamouflagetecknade och nattaktiva – men denna regel har många undantag.
Nattfjärilarna delas i sin tur upp i de ”onaturliga” grupperna storfjärilar och småfjärilar, nästan enbart efter storleken och alltså inte efter något släktskap/taxonomi.
Ordningens vetenskapliga namn Lepidoptera kommer från grekiskan och betyder ”fjälliga vingar”.
Här kan du utforska fjärilarnas släktskap/taxonomi på artfakta.se – Klicka på ”släktträd”
I Sverige aktuella överfamiljer-familjer (och för Noctuidea även underfamiljer) med litteraturhänvisningar (till listan i slutet på sidan).
Familjer med blå text räknas till storfjärilar och de med röd text till småfjärilar.
Papilionoidea Äkta dagfjärilar
– Hesperiidae Tjockhuvuden (Litteratur: 3, 5, 12)
– Papilionidae Riddarfjärilar (Litteratur: 3, 5, 12)
– Pieridae Vitfjärilar (Litteratur: 3, 5, 12)
– Lycaenidae Juvelvingar (Litteratur: 3, 5, 12)
– Nymphalidae Praktfjärilar (Litteratur: 3, 5, 12)
– Lycaenidae Juvelvingar (Litteratur: 3, 5, 12)
– Riodinidae Metallmärken (Litteratur: 3, 5, 12)
Micropterigoidea
– Micropterigidae Käkmalar (Litteratur: 1)
Eriocranioidea
– Eriocraniidae Purpurmalar (Litteratur: 1)
Hepialoidea
– Hepialidae Rotfjärilar (Litteratur: 1, 5)
Nepticuloidea
– Opostegidae Ögonlocksmalar (Litteratur: 1)
– Nepticulidae Dvärgmalar (Litteratur: 1)
Adeloidea
– Heliozelidae Hålmalar (Litteratur: 1)
– Adelidae Antennmalar (Litteratur: 1)
– Incurvariidae Bladskärarmalar (Litteratur: 1)
– Prodoxidae Knoppmalar (Litteratur: 1)
Tischerioidea
– Tischeriidae Luggmalar (Litteratur: 1)
Tineoidea
– Psychidae Säckspinnare (Litteratur: 1, 5)
– Tineidae Äkta malar (Litteratur: 1)
Gracillarioidea
– Gracillariidae Styltmalar (Litteratur: 2)
– Roeslerstammiidae Bronsmalar (Litteratur: 2)
– Bucculatricidae Kronmalar (Litteratur: 2)
Yponomeutoidea
– Scythropiidae Vävmalar (Litteratur: 2)
– Praydidae Vesslemalar (Litteratur: 2)
– Argyresthiidae Skottmalar (Litteratur: 2)
– Yponomeutidae Spinnmalar (Litteratur: 2)
– Lyonetiidae Rullvingemalar (Litteratur: 2)
– Glyphipterigidae Gnuggmalar (Litteratur: 2)
– Heliodinidae Signalmalar (Litteratur: 2)
– Ypsolophidae Höstmalar (Litteratur: 2)
– Plutellidae Senapsmalar (Litteratur: 2)
– Vindemalar Bedelliidae (Litteratur: 2)
Zygaenoidea
– Snigelspinnare Limacodidae (Litteratur: 5)
– Bastardsvärmare Zygaenidae (Litteratur: 5, 12)
Cossoidea
– Träfjärilar Cossidae (Litteratur: 5)
– Glasvingar Sesiidae (Litteratur: 5)
– Castniidae (Litteratur: 5)
Bombycoidea
– Skäckspinnare Endromidae (Litteratur: 4, 5)
– Mjölkörtsspinnare Brahmaeidae (tid. Lemoniidae) (Litteratur: 4, 5)
– Påfågelsspinnare Saturniidae (Litteratur: 4, 5)
– Svärmare Sphingidae (Litteratur: 4, 5)
Lasiocampoidea
– Ädelspinnare Lasiocampidae (Litteratur: 4, 5)
Drepanoidea
– Sikelvingar Drepanidae (Litteratur: 5, 11)
Geometroidea
– Mätare Geometridae (Litteratur: 5, 11)
Noctuoidea
– Tandspinnare Notodontidae (Litteratur: 4, 5)
– Nattflyn Noctuidae (Litteratur: 5, 9)
– – Pantheinae
– – Dilobinae
– – Acronictinae
– – Plusiinae
– – Eustrotiinae
– – Metoponiinae
– – Acontiinae
– – Cuculliinae
– – Oncocnemidinae
– – Amphipyrinae
– – Heliothinae
– – Condicinae
– – Eriopinae
– – Bryophilinae
– – Noctuinae
– – Aediinae
– Trågspinnare Nolidae (Litteratur: 4, 5)
– Erebidae
– – Lymantriinae tofsspinnare (Litteratur: 4, 5)
– – Arctiinae björnspinnare (Litteratur: 4, 5)
– – Rivulinae (Litteratur: 5)
– – Boletobiinae (Litteratur: 5)
– – Hypenodinae (Litteratur: 5)
– – Herminiinae sprötflyn (Litteratur: 5)
– – Hypeninae (Litteratur: 5)
– – Calpinae (Litteratur: 5)
– – Scoliopteryginae (Litteratur: 5)
– – Toxocampinae (Litteratur: 5)
– – Erebinae (Litteratur: 5)
Gelechioidea
– Praktmalar Oecophoridae (Litteratur: 8, 14)
– Gräsmalar Elachistidae (Litteratur: 13)
– Märgmalar Parametriotidae (Litteratur? 9 arter i Sv.)
– Smalvingemalar Batrachedridae (Litteratur? 2 arter i Sv.)
– Brokmalar Momphidae (Litteratur: 14)
– Fransmalar Cosmopterigidae (Litteratur: 14)
– Fältmalar Scythrididae (Litteratur: 14)
– Förnamalar Blastobasidae (Litteratur: 14)
– Säckmalar Coleophoridae (Litteratur: 13)
– Stävmalar Gelechiidae (Litteratur: 15)
– Ethmiidae (Litteratur: 14)
– Plattmalar Depressariidae (Litteratur: 7)
– Dagmalar Chimabachidae (Litteratur? 3 arter i Sv.)
– Guldfläcksmalar Autostichidae (Litteratur: 14)
– Tubmalar (sotmalar) Lypusidae (Litteratur: 1)
– Spretmalar Stathmopodidae (Litteratur? 1 art i Sv.: Alspretmal Stathmopoda pedella)
– Vecklarmalar Peleopodidae (Litteratur? 1 art i Sv.: Ekpraktmal Carcina quercana)
Alucitoidea
– Mångfliksmott Alucitidae (Litteratur? 3 arter i Sv.)
Choreutoidea
– Gnidmalar Choreutidae (Litteratur? 9 arter i Sv.)
Pyraloidea
– Solmott Pyralidae (Litteratur: 7)
– Crambidae (Litteratur: 7)
Epermenioidea
– Skärmmalar Epermeniidae (Litteratur: 13)
Pterophoroidea
– Fjädermott Pterophoridae (Litteratur: 16)
Schreckensteinioidea
– Konkavmalar Schreckensteiniidae (Litteratur: 13)
Tortricoidea
– Vecklare Tortricidae (Litteratur: 6)
Urodoidea
– Raspmalar Urodidae (Litteratur? en art i Sv.: Aspraspmal Wockia asperipunctella)
Douglasioidea
– Skäckmalar Douglasiidae (Litteratur: 2)
Information på Internet
Litteraturförslag
Hänvisningar i familjelistan ovan: ”Behandlar xx” hänvisar till dessa litteraturförslag. Listan har inte som ambition att vara heltäckande – det kan finns annan aktuell och relevant litteratur. På artfakta.se hittar du ibland litteraturhänvisningar på sidor för specifika arter.
1. Bengtsson, B.Å., Palmqvist, G., och R. Johansson (2008). Fjärilar: Käkmalar–säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae–Psychidae. Nationalnyckeln DE 1-13. Alla arter som påträffats i Norden beskrivs med utförliga texter och illustrationer. En översikt av bladminor och nycklar för artbestämning . Volymen behandlar 256 arter i 13 familjer. De presenteras i systematisk ordning från överfamiljen käkmalar till överfamiljen säckspinnare.
2. Bengtsson, B.Å. och R. Johansson (2011). Fjärilar: Bronsmalar-rullvingemalar. Lepidoptera: Roeslerstammidae-Lyonetiidae. Nationalnyckeln DE 14-25. Volymen behandlar alla 248 arter i tolv fjärilsfamiljer, från bronsmalar till rullvingemalar. Varje art beskrivs utförligt i text och bild, och kartor visar arternas utbredning i Norden.
3. Eliasson, C, U., Ryrholm, N., och U, Gärdenfors (2005). Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae–Nymphalidae. Nationalnyckeln DE 50-54. Alla dagfjärilsarter som påträffats i Norden beskrivs med utförliga texter, pedagogiska illustrationer och utbredningskarta. Nycklar för artbestämning. Volymen presenterar dagfjärilsarter i systematisk ordning från familjerna Hesperiidae till familjen Nymphalidae.
4. Hydén, N., Jilg, K. & Östman, T. (2006). Fjärilar : ädelspinnare – tofsspinnare. Lepidoptera : lasiocampidae – lymantriidae. Nationalnyckeln DE 55-63. Alla arter som påträffats i Norden beskrivs med utförliga texter, pedagogiska illustrationer och utbredningskarta. Nyckel för artbestämning gjord av Håkan Elmqvist. För de fjärilsfamiljer som beskrivs här är begreppet svärmare och spinnare ett ofta använt samlingsnamn. Volymen behandlar arter som hör till nio familjer inom överfamiljerna Lasiocampoidea, Bombycoidea och Noctuoidea. Familjen Noctuidae (nattflyn) inom Noctuoidea behandlas inte i denna volym.
5. Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M., Fibiger, M. (2019). SVERIGES FJÄRILAR – en fälthandbok över Sveriges alla dag- och nattfjärilar, andra upplagan. Boken behandlar samtliga de cirka 1.100 svenska storfjärilarna dvs. alla dagfjärilar, spinnare, mätare och nattflyn och några mindre grupper som säckspinnare, rotfjärilar och glasvingar. För första gången i någon svensk bok, visas bilder på alla svenska arter både i naturliga viloställning och mer tradtionellt som preparerade djur visade på 89 st färgplanscher. Andra upplagan är helt uppdaterad med de senaste svenska artfynden. Med aktuella flygtider och med den senaste utbredning i Sverige. Bokens bildmaterial har uppdaterats med ca 200 nya och förbättrade fältbilder. Texten tar, för varje art, upp artkaraktärer som skiljer förväxlingsarter, flygtid, biotop, larvtid, foderplantor, vanlighetsangivelse och utbredning i Sverige. Ytterligare bilder visar på artkaraktäristiska larver, puppor och ägg.
6. Svensson, Ingvar, (1919). Nordens vecklare : (Lepidoptera, Tortricidae). Entomologiska sällskapet i Lund (utgivare), ISBN 916313490X. 349 s. Beskriver 500 arter av Tortricidae från Skandinavien.
7. Palm, E. (1986). Nordeuropas Pyralider. (Lepidoptera: Pyralidae). Danmarks dyreliv. 3. Behandlar Solmott Pyralidae. ISBN : 9788788738049
8. Palm, E. (1989). Nordeuropas Prydvinger. (Lepidoptera: Oecophoridae). Danmarks dyreliv. 4. Behandlar praktmalar Oecophoridae. ISBN : 9788788738087
9. Gullander, B. (1971). Nordens nattflyn. Norstedt & Söner.
10. Skou, P. (1991). Nordens Ugler. Lepidoptera: Herminiidae & Noctuidae. Danmarks dyreliv. 5. Reprint of the 1991 edition. Text Danish, with short English introduction. Handbook to Moths of the families Noctuidae and Hermeniidae occurring in Denmark, Norway, Sweden, Finland and Iceland
11. Skou, P. (1984). Nordens Malere. Lepidoptera: Drepanidae & Geometridae. Danmarks dyreliv. 2. Handbook on the Geometrid Moths of Denmark, Norway, Sweden and Finland
12. Söderström, B. (2006). Svenska fjärilar – en fälthandbok.
Nordens fjärilar är en heltäckande fälthandbok över alla dagfjärilsarter som kan ses i Sverige och övriga Norden. Boken, som är en kraftigt reviderad upplaga av Svenska fjärilar, innehåller nu beskrivningar av alla 152 arter dagfjärilar och bastardsvärmare man kan se i Norden.
13. Emmet, A. M. & Langmaid J. R. (1996). The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3. (Lepidoptera: Yponomeutidae to Elachistidae)
Covers about 240 British species in the microlepidoptera families Yponomeutidae, Epermeniidae, Schreckensteiniidae, Coelophoridae and Elachistidae. It is illustrated with colour plates of adults, with illustrations of selected larval cases. Distribution maps are provided for all species on a vice-county basis. Also included is a special introductory chapter by David Agassiz on established migrant and adventive Lepidoptera in the British Isles. Softback, 452pp, 10 colour plates, 500 text figs, 234 distribution maps. Harley Books, 1996.
14. Emmet, A. M. & Langmaid J. R. (2002). The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 4 Part 1 (Oecophoridae to Scythrididae, excluding Gelechiidae).
15. Emmet, A. M. & Langmaid J. R. (2002). The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 4 Part 2. (Gelechiidae).
16. Elmqvist, H. & Johansson, R. (2016) Fjädermott i Norden – en fälthandbok. 156 sid. Entomologiska Föreningen i Stockholm. ISBN: 9789197888134.
Behandlar alla 58 fjädermott (Pterophoridae) som finns i Norden. Varje art presenteras med text om utseende, liknande arter, biologi, habitat och utbredning. Varje art är avbildad i akvarell och flera arter har även foto på larv och angrepp på värdväxt.
17. Sterling P., Parsons M. S., Lewington R. (2018) Field Guide to the Micro-Moths of Great Britain and Ireland. Rikt illustrerat verk som behandlar 1033 arter av microfjärilar inom området. ISBN: 9781472964526
18. Langmaid J. R., Palmer S. M., Young M. R. (2018). A Field Guide to the Smaller British Lepidoptera. The British Entomological and Natural History Society. ISBN : 9781899935086.
Tredje upplagan av denna bok behandlar alla reproducerande arter av microfjärilar inom området. Boken innehåller inga bilder utan bara faktatext och utbredningskartor.