Inlägg från Magnus Persson:
Med anledning av Naturvårdsverkets förslag ’Översyn av fridlysningsbestämmelser’ har jag skrivit ner lite kommentarer gällande fridlysning av fjärilar. Flera fjärilsarter är hotade eller på stark tillbakagång i Sverige idag. Det är därför positivt att naturvårdsverket vill försöka skydda hotade arter. Tyvärr så kommer knappast gällande förslag att medföra något positivt för Sveriges fjärilsfauna. För det första är de arter som föreslås att bli fridlysta inte de som är mest hotade i Sverige (med undantag för boknätfjärilen). Detta förklaras i förslaget med att vissa arter måste fridlysas på grund av ’internationella åtaganden’. Jag förstår dock inte logiken i att fridlysa arter som är relativt vanliga i Sverige bara för att de är ovanliga i övriga Europa, speciellt med tanke på att fridlysning inte innebär något egentligt skydd för en fjärilspopulation. Nedan presenteras en diskussion om fridlysning i allmänhet. Dessutom ges ett förslag som kan göra alla som är intresserade av att behålla ovanliga fjärilsarter nöjda.
Skadan av insamling av fjärilar är i det närmaste obefintlig. Om man till exempel samlar in en hane som redan hunnit para sig så har det absolut inte någon effekt på populationens storlek. Eftersom parning oftast är det första en nyckläckt fjäril ägnar sig åt är insamling av hanar inte något hot mot populationen om det inte råder ett stort underskott på hanar, vilket är osannolikt. Insamling av honor medför att något färre ägg läggs, men om fjärilen hunnit flyga några dagar, så har den oftast hunnit lägga de flesta äggen. Effekterna av insamling av fullbildade fjärilar inskränker sig alltså till att något färre ägg läggs även om en stor andel av alla exemplar av en art på en lokal insamlas. Sedan kan man fråga sig om en liten minskning av antalet lagda ägg kommer att motsvaras av en minskning av antalet kläckta fjärilar. Jag menar att andelen kläckta exemplar inte bara styrs av antalet ägg utan också av andra faktorer, såsom tillgång till värdväxten, förekomst av predatorer och väderlek. Det finns alltså inga vetenskapliga belägg för att insamling kan skada en fjärilspopulation. Även om så skulle vara fallet så har fjärilspopulationer en förmåga att återhämta sig efter ett dåligt år. Ogynnsamt väder eller ovanligt riklig förekomst av predatorer kan göra mycket större skada än insamling under ett visst år utan att populationen på lång sikt tar någon som helst skada. Det finns ett undantag dock, det är insamling med ljusfällor. Med en ljusfälla som är igång en vecka kan man råka samla in en hel population. Men detta problem är inte aktuellt eftersom det gällande förslaget endast avser dagfjärilar.
Nyttan av fjärilsinsamling utförd av hänsynsfulla amatörentomologer kan inte överskattas. Fjärilssamlare som regelbundet besöker lokaler med ovanliga arter är den bästa garanti för att en art skall kunna fortleva. Man får alltså en gratis översyn av lokalerna varje år. Om markanvändning eller andra faktorer förändras negativt kommer man alltså få rapport om detta utan att behöva skicka någon som mot betalning utför besiktningen av lokaler. Insamlade exemplar utgör också en unik databas som annars går förlorad. Data som yttre karaktärer, populationens variabilitet, flygtid med mera kan studeras utifrån tidsserier av insamlade exemplar. Med dagens teknik kan man också utföra genetiska studier utifrån små delar av till exempel en vinge eller ett ben. Med sådana studier kan man se hur den genetiska variationen inom och mellan populationer förändras med tiden. Med hjälp av dessa data kan man avgöra hur hotad en viss art är och hur man bäst skyddar den i framtiden. Utan insamlade exemplar från flera lokaler under flera år kan många dylika studier ej genomföras.
Således är de positiva effekterna av insamling mycket större än de negativa (som är i det närmaste obefintliga).
Om man verkligen vill skydda hotade fjärilsarter finns det bara ett sätt, och det är givetvis att skydda lokaler. Det gällande förslaget ger ett visst skydd av biotoper, men det är otillräckligt då det i många fall krävs målmedvetna aktiva insatser för att bevara en biotop. Man borde inrätta en särskild ny reservatstyp som skyddar lämpliga biotoper och dess närområden. Alla aktiviteter inom området skulle ske i samråd med till exempel en entomologisk förening (när det gäller insekter). Man bör också i vissa fall iordningställa lämpliga lokaler i närområdet så att arten kan spridas över ett större område, och därmed bli mindre känslig för förändringar. Om Naturvårdsverket är bekymrat över kostnaderna för biotopvård är jag övertygad att många amatörentomologer är villiga att ställa upp ideellt med planering och arbetskraft.
Jag är inte naiv nog att tro att Naturvårdsverket kommer att ändra på några fridlysningsförslag bara för att jag och andra entomologer kommer med invändningar, hur väl underbyggda de än är. Speciellt med tanke på att de föreslagna fjärilsarterna fridlyses på order från högre makt. Det finns dock ett antal lösningar där man kan kombinera de eventuella positiva effekterna av fridlysning med insamling av amatörentomologer.
Mitt förslag är att dispens för fridlysningsreglerna ges till medlemmar av Sveriges Entomologiska Förening (och dess lokalföreningar). Dispensen skulle medge att ett exemplar av de fridlysta arterna skulle få insamlas per medlem. Som motprestation skulle varje medlem ge en komplett redogörelse av varje observation av de fridlysta arterna (eller alla som finns medtagna på röda listan) och de olika biotopernas kondition. På så sätt skulle Naturvårdsverket få en mycket klar bild av de olika arternas aktuella utbredning och hotbild samtidigt som mycket få exemplar skulle insamlas (givetvis skulle inte varje medlem samla in ett exemplar varje år, så det totala antalet insamlade exemplar skulle vara mycket lågt). Fjärilssamlare håller bra kontroll på varandra, om någon skulle agera oetiskt kan denna person uteslutas ur föreningen. Normalt så doneras amatörentomologers samlingar till entomologiska museer och kommer därmed forskningen tillgodo. Dispens kunde ges på årsbasis, om någon lokalförening eller medlem inte sköter sig kan dispensen dras in. Med ovanstående förslag tror jag att alla skulle bli nöjda.
Magnus Persson
amatörentomolog
©
Sveriges Entomologiska Förening
Kontakt webbansvarig