Urinsekter (Entognatha)

Underklass Hoppstjärtar (Collembola)

Hoppstjärtar är små djur, upp till 6 mm långa, klotformiga eller långsträckt cylindriska, och de saknar vingar. Kroppen är täckt av fjäll och/eller hår. Bakkroppen har bara sex ofta sammanväxta segment, vilket är färre än någon annan insektsgrupp. På undersidan av det fjärde segmentet sitter en tvågrenad hoppgaffel infälld. Blir hoppstjärten störd slungar den iväg sig.

File:Orchesella cincta.jpg

De här insekterna är viktiga nedbrytare eftersom de ofta finns i stora mängder i och på marken, där den lever av multnande växtdelar och svamphyfer. En del andra arter hittar man ofta på snön andra på lugna vattenytor.

Ca 6 000 arter kända varav 170 i Sverige.

Litteratur

Fjellberg, A. (1980). Identification keys to Norwegian Collembola. Norsk Entomologisk Forening.
Fjellberg, A. (1998). The Collembola of Fennoscandia and Denmark. Part I: Poduromorpha.. Fauna entomologica Scandinavica. 35.
Fjellberg, A. (2007). The Collembola of Fennoscandia and Denmark. Part II: Entomobryomorpha and Symphypleona. Fauna entomologica Scandinavica. 42.
Gisin, H. (1960). Collembolenfauna Europas.
Hopkin, S.P. (2007). A key to the Collembola (Springtails) of Britain and Ireland. AIDGAP Guides.
Landin, B.O. (1967). Ordning Collembola. Fältfauna. Insekter 1:92-107.
Palissa, A. (2000). Collembola. Süsswasserfauna von Mitteleuropa. 10.

Underklass Trevfotingar (Protura)

Mycket små djur, högst 1,5 mm. De är långsträckta, halvt genomskinliga och svagt gulaktiga. De saknar ögon och antenner och använder istället de förlängda frambenen som känselspröt. Trevfotingarna lever i marken men är svåra att upptäcka.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1b/Protura-sp.gif

Ca 500 arter kända varav fyra i Sverige

Litteratur

Landin, B.O. (1967). Ordning Protura. Fältfauna. Insekter 1:108-109.
Tuxen, S. L. (1964). The Protura. A revision of the species of the world with keys for determination.

Underklass Larvborstsvansar (Diplura)

Små långsmala insekter, upp till 5 mm, med två spröt (cerci) längst bak på bakkroppen. De är vita till vitgula och saknar ögon. De lever som rovdjur i marken under stenar, bland löv och rötter och observeras sällan. En del förekommer gärna i komposthögar. Larvborstsvansarna rör sig kvickt i sin jakt efter trevfotingar och hoppstjärtar. De saknar ögon och upptäcker sina bytesdjur med hjälp av sina antenner. De långa utskotten från bakkroppsspetsen skiljer larvborstsvansarna från hoppstjärtar.

File:Diplura.jpg

Ca 800 arter kända varav fem i Sverige.

Litteratur

Arevad, K. (1957). Danske Diplura (Insecta, Apterygota). Entomologiske Meddelelser. 28:127-144.
Delany, M.J. (1954). Order Diplura. Handbooks for the identification of the British Insects 1:2. Thysanura and Diplura.
Landin, B.O. (1967). Ordning Diplura. Fältfauna. Insekter 1.

Denna webbplats, precis som många andra webbplatser, använder kakor (cookies). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används även för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag accepterar”.  Klicka för att läsa mer om SEF:s behandling av personuppgifter.