Loppor är små (1-6 mm) och vinglösa. De är betydligt rörligare än lössen och har punktögon, antenner, kraftiga stickande och sugande mundelar samt kraftiga ben för att hoppa med. De skiljs från lössen och vinglösa parasiterande flugor på att de är tillplattade från sidan istället för uppifrån. Lopporna är vanligen bruna till mörkbruna.
Larverna saknar ben och ögon och kan därför vara svåra att skilja från lössen, men de är betydligt hårigare.
Vuxna loppor är alla parasiter och suger blod från framförallt däggdjur men även från fåglar. Inomhus förekommer inte människoloppor så ofta längre, vilket är tur eftersom de kan överföra sjukdomar t.ex. böldpest (pest, digerdöd), men kattens loppor kan också bita och suga blod från människor. Fågelloppor ser man ofta på våren runt öppningen på fågelholkar där de sitter för att hoppa på tillfälliga bospekulanter bland fåglarna och så vis transporteras till nya och mindre konkurrensutsatta fågelbon.
Larverna lever ofta i värddjurets bo och livnär sig på organiskt material.
Ca 2400 arter är kända varav 54 i Sverige.
Litteratur
Beaucournu, J. (1990). Siphonaptera. Faune de France. 76.
Brinck-Lindroth, G., and Smit, F.G.A.M. (2007). The fleas (Siphonaptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna entomologica Scandinavica. 41.
Hallas, T.E. (1976). Lopper. Natur og Museum. 17(4).
Skalon O.I. (1989). Order Siphocptera. Keys to the insects of the European USSR 5(2). Diptera and Siphonaptera.
Smit, F.G.A.M. (1957, 1 ed.). Fleas (Siphonaptera). Handbooks for the identification of the British Insects. 1:16.
Smit, F.G.A.M. (1954). Lopper. Danmarks Fauna. 60.
Whitaker, A.P. (2007, 2 ed.). Fleas (Siphonaptera). Handbooks for the identification of the British Insects. 1:16.