Insekter tillhör leddjuren inom de ryggradslösa djuren och har därför ett yttre skelett i form av kitinplattor som skydd och stabilisering och för fäste av muskler på insidan. Hos andra leddjur kan kroppen vara uppdelad i segment som alla ser ungefär likadana ut t ex hos tusenfotingar, men hos insekterna är segmenten mycket olika och samlade i tre grupper som vi kallar huvud mellankropp och bakkropp. Antalet ben har minskats till sex, vilket är det huvudsakliga kännetecknet på en fullbildad insekt (på latin kallas de hexapoda; hexa=sex och pod=ben). De flesta fullbildade insekter har vingar, men några primitiva insektsgrupper saknar vingar, och så finns det insekter, t ex honor av fjärilar, som saknar vingar eftersom de inte behöver flyga längre.
Antennernas utseende, vingarnas antal och konstruktion, samt mundelarnas utformning är detaljer som är bra att studera för att komma fram till vilken slags insekt man hittat. Antennerna kan vara trådlika med eller utan klubbformation i änden, korta eller långa, knubbiga eller långsmala, och vara böjda eller fjäderlikt förgrenade.
Vingarna är fyra till antalet utom hos tvåvingarna (myggor och flugor). Ibland är det främre vingparet omvandlade till täckvingar för att skydda de ömtåliga flygvingarna, som hos skalbaggar, kackerlackor, skinnbaggar m fl.
Mundelarna kan vara bitande som hos t ex gräshoppor och skalbaggar eller sugande som hos bin, fjärilar, skinnbaggar, växtsugare och flugor. De sugande mundelarna ser mycket olika ut. Bin och fjärilar har långa sugrörslika mundelar; hårda hos bina och slanglika hos fjärilarna, medan skinnbaggar och växtsugare har stickande, kanylliknade mundelar. Flugornas mundelar liknar mest ett dammsugarmunstycke.
Insektslarver kan vara svåra att känna igen eftersom de avviker från de fullbildade insekterna genom att de kan ha flera ben och saknar vingar. En fjärilslarv liknar inte alls den vuxna insekten eftersom de har s k fullständig förvandling av larvkroppen i ett puppstadium. Hos andra insekter, som t ex gräshoppor, liknar larverna (eller nymferna som man oftast kallar dem) de vuxna insekterna och har vinganlag som utvecklas i en ofullständig förvandling efterhand som de byter skal till nästa nymfstadium.
Fullständig eller ofullständig förvandling
Man brukar dela in insekterna i de som har fullständig förvandling (holometabola), tex fjärilar och skalbaggar och de som har ofullständig förvandling (hemimetabola) tex trollsländor, gräshoppor och vårtbitare. Utvecklingen går från ägg, larv, puppa (bild till vänster) till den vuxna insekten (imago), men hos insekter med ofullständig förvandling saknas ett regelrätt puppstadium (bild till höger). Larverna, som hos insekter med ofullständig förvandling kallas nymfer, liknar ofta den vuxna insekten och växer gradvis upp till att efter sista hudömsningen bli en vuxen insekt. Bland t ex gräshoppor och vårtbitare har nymferna förkortade vingar och det är endast som vuxen som vingarna kan användas till flykt och att åstadkomma ljud. Bland insekterna med fullständig förvandling är larverna väldigt olika den vuxna individen och under puppstadiet förvandlas larven innan den kläcks som vuxen. Ifall man inte känner till utvecklingsstadierna kan man inte ana att de maskliknande larverna kommer att förvandlas till flygande och snabbt springande vuxna insekter! Puppstadiet varar från någon vecka till flera år beroende på art.