Åtgärdsprogram för bevarande av hotade insekter
|
||
| Länsstyrelserna ska ta fram åtgärdsprogram för ett stort antal insekter under de närmaste
åren. I prop. 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier anges att ett antal hotade arter är i behov av åtgärdsprogram (ÅGP) under den närmaste tioårsperioden. Naturvårdsverket kommer tillsammans med länsstyrelserna ta fram och inleda arbetet med drygt 200 åtgärdsprogram omfattande ca 400 arter till 2010. Arbetet påbörjades redan 2003 och sedan 2005 är samtliga länsstyrelser engagerade i arbetet med framta- gande och genomförande av ÅGP för hotade arter. Vid inledningen av 2010 finns det därmed 85 fastställda och gällande program, samt 41 fastställda men utgångna program som är under revision, utvärdering eller har avslutats. Med uppdraget följer ekonomiska resurser för att finansiera skrivuppdrag av specificerade ÅGP, samt finansiera arbetet med att samordna detta på länsstyrelsen. "2007 avsattas 87 miljoner kronor och lika mycket avsättas 2008. Året därpå minskade anslaget något till 82 miljoner och dessutom gjordes ett återtag på 8 miljoner på grund av medelsbrist på Naturvårdsverket. Det innebar att i realiteten avsattes 74 miljoner 2009. Minskningen fortsätter även under 2010 då 50 miljoner avsätts för länsstyrelsernas arbete. Det innebär att man inte kommer att klara målet att ta fram drygt 200 åtgärdsprogram och vi är långt ifrån målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010, ett mål som antogs 2002 av de länder som undertecknat konventionen om biologisk mångfald Pengarna ska i första hand användas utanför skyddade områden, vilket har öppnat nya möjligheter för länsstyrelserna i sitt bevarandearbete. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida eller gå in på varje länsstyrelse för mer information. ..
Nedan redovisas fastställda åtgärdsprogram. Alla åtgärdsprogram som är fastställda kan laddas ner från Naturvårdsverkets hemsida. Du hittar länkarna genom att klicka på aktuell rapport.
|
||
| Fjärilar | Kommande åtgärdsprogram | |
| Lavdagsvärmare Dysauxes ancilla är
rödlistad som akut hotad i Sverige och idag endast känd från Öland.
Viktiga skötselåtgärder för att öka antalet populationer är naturvårdsanpassad
röjning, lagom betestryck och restaurering av ytterligare områden. Förf/Red:
Per-Erik Betzholtz. Gäller 2005-2008.
|
Fjärilar Skalbaggar
|
|
Blodtoppblomvecklare (Eupoecilia sanguisorbana) är starkt knuten till sin värdväxt blodtopp och förekommer på frodig ängsmark och i kalkkärr på Gotland. Arten har sannolikt gått tillbaka på grund av ett intensivare brukande av mark. Föreslagna åtgärder är senarelagd slåtter och noggranna inventeringar. Förf/Red: Håkan Elmquist.
Gäller 2007-2009.  (816
kB) |
Svartfläckig blåvinge
(Maculinea arion) har en livscykel där backtimjan och myror ingår. De och fjärilen själv har olika krav, vilket komplicerar bevarandearbetet.
Fjärilen finns i dag på Öland och Gotland och i östra Skåne, men har nästan för-svunnit från övriga landet. Förf/Red: Håkan Elmquist och Per Stadel Nielsen. Gäller 2006-2010.  (667
kB) |
|
Vitt stråfly (Chortodes morrisii) är endast känd från ett fåtal lokaler på den skånska öresundskusten. Fjärilen hotas framför allt av intensivt bete, igenväxning och exploatering. Programmet pekar ut viktiga lokaler för skydd, och föreslår skötselåtgärder. Förf/Red: Markus Franzén.
Gäller 2007-2011. (951 kB)
|
Kronärtsblåvinge (Plebejus argyrognomon) Är bedömd som akut hotad i den svenska rödlistan, är känd från ett 20-tal lokaler i nordöstra Småland och sydöstra Östergötland. Förf/Red: Håkan Elmquist Gäller 2009-2013  (pdf,
880 kB) |
|
|
Dårgräsfjäril Lopinga achine förekommer i Östergötland i
halvöppna lövskogar och på Gotland i öppna ängstallskogar. Fjärilen hotas
framför allt i Östergötland där lokalerna växer igen. Programmet pekar
bl.a. ut de viktigaste lokaler som behöver hävdas. Förf/Red: Karl-Olof
Bergman.
Gäller 2005-2010.
|
Klöversobermal
Anacampsis fuscella förekommer i Sverige endast i Uppland, på öppna solvarma lokaler med sand eller grus. Igenväxning av sand- och grus- täkter utgör det största hotet. Förf/Red: Jan-Olov Björklund. Gäller 2005-2010.  (735
kB) |
|
Gulfläckig igelkottspinnare (Hyphoraia aulica) är i rödlistan
klassad som akut hotad (CR). De mest överhängande hoten är igenväxning av artens
habitat och markexploateringar samt alltför hårt betestryck. Förf: Håkan
Elmquist. Gäller 2010 – 2014  (pdf,
707 kB) |
Gotlandssäfferotplattmal (Depressaria nemolella) är känd från
sin typlokal på östra Gotland, samt från tre närliggande lokaler vid
Roslagskusten i Uppsala och Stockholms län. Arten klassas som Akut hotad
(CR). Förf:Jan-Olov Björklund. Gäller 2008-2013 (pdf,
793 kB) |
|
|
« Tillbaka
|
||
| Skalbaggar | ||
|
Läderbaggen Osmoderma eremita är en symbol och indikator för värdefulla ädellövmiljöer. I detta program beskrivs läget för arten och dess miljö. Dessutom ges förslag på åtgärder så att Sverige kan fortsätta att vara ett av Europas viktigaste länder för artens överlevnad. Förf: Kjell Antonsson
|
Jättepraktbaggen Chalcophora mariana
|
|
|
Åtgärdsprogram för skalbaggar på skogslind. Nio arter av skalbaggar som lever på lind beskrivs här. De mest spektakulära är ögonfläcksbocken, som är starkt hotad, och lindfläcksbocken som ingår i kategorin sårbar. Dessa arter förekommer i bestånd av mycket gamla lindar främst i Mälardalen. Förf/Red: Bengt Ehnström. Gäller 2006-2011.
|
Spansk fluga Lytta
vesicatoria är en skalbagge med intressant kultur- och
naturhistoria. Den är beroende av solitär- bin samt av ask och syren.
Arten är akut hotad och återfinns bara på Öland och kanske på Ven. Ansvarigt län:
Kalmar. Förf/Red: Mikael Sörensson och
(444 kB) |
|
|
Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter. Bl.a. Denticollis rubens (EN), Röd ögonknäppare Stenagostus rhombeus (VU), Rombjätte- knäppare, Ischnomera sangunicollis (EN), Gropig blombagge, Anoplodera scutellata (VU), Bokblombock, Hericium erinaceus (CR). Förf/Red: Andreas Malmqvist m.fl. Gäller 2006-2010.
|
Bredbandad ekbarkbock
Plagionotus detritus är en stor och spektakulär insekt som minskat kraftigt under senare tid. I grova ekar på Djurgår-den i Stockholm finns den enda kända populationen i norra Europa. Förf/Red: Bengt Ehnström. Gäller 2005-2009.  (1
867 kB) |
|
|
Korthalsad majbagge (Meloe brevicollis) är en av de större skalbaggarna i Sverige. Den har gått tillbaka mycket kraftigt under 1900-talet, och finns numera bara i Mittlandet på Öland. Orsaken till tillbakagången är framför allt minskningen av naturbetesmarker. Förf/Red: Mikael Sörensson och Boel Mårtensson.
|
Björklevande vedskalbaggar i |
|
|
Strandsandjägaren Cicindela maritima är klassad som sårbar (VU)
i Sverige och hotas av reglering av vattendrag, trampslitage och friluftsliv
samt igenväxning. Åtgärdsprogrammet beskriver artens ekologi och livsmiljö
samt behoven av inventering, forskning, information och
populationsförbättrande åtgärder. Förf/Red: Sven-Åke Berglind. Gäller
2005-2010.
|
Åtgärdsprogram för bevarande av brandinsekter i boreal skog
(616 kB) |
|
|
Större ekbock (Cerambyx cerdo) Större ekbock finns idag endast kvar på en lokal på Öland, men arten har tidigare förekommit i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Larverna utvecklas under barken och i veden av levande, solexponerade jättekar. Förf: Jonas Hedin. Gäller 2010—2014  (pdf,
515 kB) |
||
|
« Tillbaka
|
||
| Spindel | ||
|
Nyckelpigespindeln
Eresus
sandaliatus
är rödlistad som akut hotad i Sverige och endast känd från en lokal i Skåne.
Den kända populationen gynnas genom habitatförbättrande åtgärder som också
planeras utföras på andra lämpliga lokaler i regionen. Förf/Red: Karin
Gerell Lundberg och Rune Gerell
(372 kB) |
||
(258
kB)
