Översyn av fridlysningsbestämmelserna i landet

Naturvårdsverket har utarbetat ett förslag till "Översyn av fridlysningsbestämmelser". Förslaget har skickats ut på remiss till ett femtiotal myndigheter och organisationer, däribland Sveriges Entomologiska Förening. Synpunkter ska vara Naturvårdsverket tillhanda senast 13 september 1999. Reaktionerna bland er entomologer har inte varit så stor som vi förväntat oss. Bland lokalföreningarna vill vi tacka Sörmlandsentomologerna för många bra synpunkter. Vi tackar även Magnus Persson för hans debattinlägg.

SEF´s yttrande

Förslaget är som helhet relativt väl genomarbetat och innehåller t.o.m. konsekvensanalys även om man kan ha en hel del synpunkter på den. Nedan redovisas sammanfattningen och en sammanfattning över de bilagor som presenterar de insektsarter som är aktuella. På WWF´s hemsida om handel med vilda djur och växter finns förslaget som helhet presenterat inkl. alla bilagorna, samt en hel del andra värdefulla uppgifter.

Sammanfattning

Växter, lavar, svampar och alger, samt groddjur, kräldjur och de flesta ryggradslösa djur kan fridlysas enligt 8 kap. 1-2 § miljöbalken. Fridlysningen används om det finns risk för att en vilt levande växt- eller djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring, eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av växt- och djurarter.

Naturvårdsverket har genomfört en översyn av befintliga fridlysningsföreskrifter, samt utrett behovet av ytterligare fridlysningar. Verket har också tagit fram kriterier som bör tillämpas vid fridlysning av arter, samt formuleringar som bör användas i fridlysningsföreskrifter.

Naturvårdsverket föreslår att de växt- eller djurarter som är företecknade i bilaga 3 skall omfattas av nationell fridlysning. Förslaget innebär fridlysning av totalt 293 arter enligt följande:

• 137 akut hotade och sårbara arter som kan komma att försvinna vid en enstaka insamling
• 25 arter som av andra skäl bör fridlysas, t.ex. att de inte är hotade, men utsatta för insamling, eller att de kan förväxlas med fridlysta arter
• samtliga orkidéarter (ca 45 arter, är fridlysta sedan 1992)
• samtliga grod- och kräldjursarter (20 arter, 12 är fridlysta sedan tidigare)
• 66 arter som Sverige skall fridlysa bland annat för att uppfylla åtaganden i internationella överenskommelser (Bernkonventionen och Habitatdirektivet

De 293 föreslagna arterna utgörs av följande:

• 45 orkidéarter
• 185 övriga kärlväxtarter
• 11 mossarter
• 6 lavarter
• 20 grod- och kräldjursarter
• 25 arter av ryggradslösa djur

Av de föreslagna arterna är 123 (42%) fridlysta sedan tidigare, varav 55 nationellt och 68 på länsnivå. De tidigare fridlysta arterna utgörs av 45 orkidéarter, 55 övriga kärlväxtarter, 2 lavarter, 12 grod- och kräldjursarter och 9 arter av ryggradslösa djur.

Naturvårdsverket föreslår också ändringar i miljöbalken och artskyddsförordningen enligt följande:

• Bemyndigande i artskyddsförordningen för Naturvårdsverket att förbjuda utsättning av exemplar av växt- och djurarter i naturmiljön.
• Bemyndigande i artskyddsförordningen för Naturvårdsverket att delegera beslutanderätten för dispenser från nationella fridlysningsbeslut till länsstyrelserna.
• Införande av möjlighet till skydd för fridlysta arters habitat enligt följande:

1a § artskyddsförordningen kompletteras med följande text: En verksamhet eller åtgärd som kan skada ett mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för fridlyst växt- eller djurart får inte utföras utan samråd med länsstyrelsen eller den myndighet som utövar tillsyn över verksamheten.

Enligt Naturvårdsverkets bedömning får träd, buskar och stenar som utgör habitat för en fridlyst växt- eller djurart inte tas bort, skadas eller avverkas så länge inte pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detta skall dock kontrolleras med jurister.

_____________________________________

Slut på sammanfattningen. En viktig detalj som inte framgår i sammanfattningen är att med "träd" i stycket ovan innefattas enbart torrträd, högstubbar och lågor.

Tabellen nedan är en sammanfattning av flera bilagor i förslaget. Ordningsföljden är för enkelhetens skull densamma som i förslaget, dvs i bokstavsordning.

För arter med * (= ej rödlistade arter)  får insamling av beläggexemplar som är av betydelse för dokumentering av arten ske om dessa överlämnas till en offentlig samling. Den som ansvarat för en insamling skall senast den 31 jan. varje år redovisa till Naturvårdsverket vilka arter som insamlats föregående år, antalet exemplar av dessa, var de insamlats, samt syftet med insamlingen. Uppgift om nya lokaler samt till vilken samling arten lämnats skall lämnas till ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Arter med ** finns med i NV förslag, bilaga 7 (Övrigt akut hotade eller sårbara arter som bör omfatta av fridlysning.

--------------------------

Bernkonventionen. Alla arter finns uppräknade i Bilaga 1 (Strängt skyddade arter) förutom ekoxe som ingår i bilaga 3 (Skyddade arter).

Habitatdirektivet. Djurarter av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd (Bilaga 4a).

 © Sveriges Entomologiska Förening
Kontakt webbansvarig