Sammanfattningar

1. Har ovanliga immigranter blivit vanligare? En sammanställning av intressanta storfjärilsfynd (Macrolepidoptera) 1973-2008
2. Smalpraktbaggen Agrilus cyanescens (Coleoptera: Buprestidae) funnen i Sverige: en art under invandring?
3. Euaesthetus superlatus Peyerimhoff, 1937 (Staphylinidae) och Corticarina alemannica Schiller, 1984 (Latridiidae) två för Norden nya skalbaggsarter
4. Biology and performance on different diets of an omnivorous insect predator, Psallus haematodes (Heteroptera: Miridae)
5. Två insekter monofaga på mistel nyupptäckta i Sverige: bladloppan Cacopsylla visci (Curtis, 1835) (Hemiptera, Psyllidae) och skinnbaggen Pinalitus viscicola (Puton, 1888) (Hemiptera, Miridae)
6. Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)
7. Fjärilsmyggfaunan i ett hagmarksområde och en ladugård i östra Blekinges skogsland. Med en översikt av familjen Psychodidae:s morfologi, systematik och utforskande, samt särskilt de svenska
    Psychoda s.l. -arternas biologi
8. Check list and distribution of Swedish Nematinae: Cladiini and Nematini (Hymenoptera: Tenthredinidae)

Sammanfattningar ET 3-4 2009


1. Har ovanliga immigranter blivit vanligare? En sammanställning av intressanta storfjärilsfynd (Macrolepidoptera) 1973-2008

Magnus Persson

Under senare år har antalet rapporter om arter av fjärilar som immigrerande till Sverige ökat. Författarens analyserar om denna ökning av rapporter beror på en verkliga ökning av de inflygande fjärilarna eller om den beror på att det finns fler rapportörer och/eller ökad användning av ljusfällor. Data för analysen utgörs av de årliga rapporterna om anmärkningsvärda storfjärilsfynd som publicerats i Entomologisk Tidskrift 1973-2008. Analyserna visar att användningen av fällor förklarar en stor del av det ökade antalen immigranter, men det visar sig också att en del av ökningen beror på ett ökande antal inflygande migrerande fjärilar. Varmare klimat under senare år skulle kunna vara en bakomliggande förklaring till detta.


2. Smalpraktbaggen Agrilus cyanescens (Coleoptera: Buprestidae) funnen i Sverige: en art under invandring?

Christoffer Fägerström, Rune Bygebjerg & Thomas Jonasson

Under en exkursion i SV Skåne hittades några smalpraktbaggar som sedan visade sig vara en ny art för Sverige, Agrilus cyanescens. Vid återbesök på lokalen hittades kläckhål av arten i vildkaprifol och där kunde man även se spår av de vuxna baggarnas näringsgnag på bladen av samma växt. Arten tycks på senare tid ha ökat i antal och i utbredning i Danmark, så spridningen till Sverige har förmodligen skett helt spontant.


3. Euaesthetus superlatus Peyerimhoff, 1937 (Staphylinidae) och Corticarina alemannica Schiller, 1984 (Latridiidae) två för Norden nya skalbaggsarter

Håkan Lundkvist

Två nya skalbaggsarter rapporteras från Öland. Den ena är en kortvinge av släktet Euaesthetus. Av detta släkte finns tre andra svenska arter som alla lever i kärr och liknande fuktiga miljöer. Denna art föredrar dock torra områden och hittades ute på Ölands alvar. Den andra arten är en mögelbagge som till det yttre är mycket lik några av våra allra vanligaste mögelbaggar. Genom att undersöka hanarnas genitalier kan den säkert urskiljas . Det är sålunda möjligt att arten är ganska utbredd i landet men har förbisetts. Men än så länge finns det i alla fall bara fynden som presenteras här, och som är från Ottenbylund på Ölands södra udde.


4. Biology and performance on different diets of an omnivorous insect predator, Psallus haematodes (Heteroptera: Miridae)

Christer Björkman, Alban Maisonnasse & Karin Eklund

Omnivora (”allätande”) ängsstinkflyn (skinnbaggar av familjen Miridae) tycks spela en viktig roll i biologisk kontrollen av bladbaggar som lever på viden, Salix. I den här uppsatsen beskriver vi biologin och utvecklingen på olika dieter hos ett ängsstinkfly som nyligen upptäckts i Salix-odlingar, Psallus haematodes. Till skillnad mot andra ängsstinkflyn så fann vi att P. haematodes enbart åt ägg och inte larver av bladbaggen Phratora vulgatissima. Ängsstinkflyn som fick såväl bladbagge-ägg som Salix-blad utvecklades snabbare, överlevde bättre och levde längre än de som enbart fick Salix-blad. Honor som fick äta ägg nådde en slutvikt som var högre än honor som inte fick ägg. Bland ängsstinkflyn som fick ägg så påverkades slutvikten hos såväl hanar som honor positivt av att äta på en levande Salix-planta jämfört med att äta på löstagna blad. Att P. haematodes förekommer senare på säsongen än den mirid (Orthotylus marginalis) som visat sig spela en viktig roll i kontrollen av bladbaggar tyder på att denna nyupptäckta art kan fungera som ett komplement i biologisk kontroll, trots många likheter i biologi.


5. Två insekter monofaga på mistel nyupptäckta i Sverige: bladloppan Cacopsylla visci (Curtis, 1835) (Hemiptera, Psyllidae) och skinnbaggen Pinalitus viscicola (Puton, 1888) (Hemiptera, Miridae)

INGEMAR STRUWE, CARL-AXEL GERTSSON & CARL-CEDRIC COULIANOS

År 2006 rapporterades en för Norden ny bladloppa som lever på mistel från Oslofjorden. Detta inspirerade författarna att söka den även i Sverige, och med hjälp av skyliftar och stegar blev ganska snart napp: Mistelbladloppan Cacopsylla visci fanns också i Sverige och på flera lokaler också. På en lokal i Småland fångades dessutom en skinnbagge i mängd och även denna visade sig vara en mistellevande art Pinalitus viscicola som fick det svenska namnet mistelskinnbagge. Arten var närmast tidigare känd från mellersta Tyskland.


6. Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)

Sven G. Nilsson, Markus Franzén & LARS NORÉN

Denna artikel presenterar ytterligare en organismgrupps förekomst i Stenbrohults socken: humlor och solitära bin. Under sju års tid har ett område på ca 8000 ha inventerats, men störst fokus har lagts på 20 delområden som domineras av öppna marker. 17 arter av humlor och 123 solitära biarter hittades. Det var stor skillnad i artantal mellan olika gårdar, från 40 till 102 arter. De högsta artantalen fanns i områdets centrala delar på gårdar som sköts efter äldre traditioner med sen höskörd och med ogödslade marker. Författarna ger mer detaljerade fynduppgifter om de mer sällsynta arterna.


7. Fjärilsmyggfaunan i ett hagmarksområde och en ladugård i östra Blekinges skogsland. Med en översikt av familjen Psychodidae:s morfologi, systematik och utforskande, samt särskilt de svenska Psychoda s.l. -arternas biologi

BO W. SVENSSON

Fjärilsmyggorna är en lätt igenkänd insektsgrupp av små till synes pälsbeklädda myggor som mest påminner om nattfjärilar i mikroformat. Den är dock lite studerad i Sverige och författaren ger här en bakgrund till vad som är känt om gruppen. Dessutom presenteras en inventering av fjärilsmyggorna vid en liten gård i Blekinge, en undersökning som pågått under tre år främst med hjälp av två Malaisefällor. Totalt hittades 3675 fjärilsmyggor under inventeringen och de tillhörde 18 olika arter. Bland dem finns några olika kategorier av levnadssättet, och bl.a. lever tre av arterna på vedsubstrat under vattnet och de hittades främst i den Malaisefälla som stod nere vid en bäck. En av dessa tre arter, Clogmia rotschildi var ny för Norden.


8. Check list and distribution of Swedish Nematinae: Cladiini and Nematini (Hymenoptera: Tenthredinidae)

Attila Haris

Bladsteklarna är en grupp som få studerat i vårt land, speciellt de senaste 50 åren. Bland bladsteklarna finns underfamiljen Nematine, som består av ett stort antal arter som dessutom är svåra att identifiera. Vår kunskap om denna grupp är därför mycket vag, men denna artikel är ett bra första steg för att bättra på detta. Författaren, som är från Ungern, var under 2003 gästforskare på Naturhistoriska Riskmuseets och gick igenom deras samlingar och har här upprättat en lista över de arter som hittats i Sverige, baserat på det material han själv gått igenom och på publicerade källor. Totalt omfattar listan 293 arter av vilka 21 är nya för Sverige.



« Tillbaka

 © 2009 Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad: 2009-12-31