Insekter (Insecta) är en klass inom leddjuren och utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder ”insnörd”.
Entomologin behandlar även spindeldjur, dit bl.a. spindlar och kvalster hör, mångfotingar och urinsekter. Därför säger vi ibland att vi sysslar med smådjur för att även inbergripa dessa grupper.
Utan namn på djur, växter svampar och andra organismer går det inte att diskutera om dessa. Taxonomi och systematik handlar om att beskriva, namnge och klassificera organismer, och om att härleda deras evolutionära släktskap. Forskare som beskriver och namnger arter kallas taxonomer. Många taxonomer arbetar med regionala fauna- och florabeskrivningar, som innehåller bestämningsnycklar och information om arters utbredning, status och annat. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är ett exempel på ett sådant projekt. Taxonomin är en del av systematiken. Systematiken innefattar även studier av släktskap mellan olika organismer, alltså deras evolutionära historia (fylogeni), samt klassificering av organismer i exempelvis klasser, ordningar och familjer.
Klassen Entognatha – Urinsekter innehåller de tre primitiva ordningarna, Hoppstjärtar, Trevfotingar och Larvborstsvansar. Alla arter i dessa ordningar är små och svåra att upptäcka. De lever i jorden eller i förnan, ofta i enorma antal, där de är viktiga nedbrytare.
Klassen Insecta – Egentliga insekter, kan delas in i underklasserna Apterygota och Pterygota. De flesta insekter är bevingade och tillhör Pterygota medan ”primitiva” vinglösa insekter tillhör Apterygota. Vikten mellan olika arter varierar från omkring 1 mikrogram till 20 gram. Alla insekter är grupperade i ordningar främst efter hur vingarna och mundelarna är byggda. I Sverige finns 26 insektsordningar. Inom varje ordning grupperas insekterna i familjer, och inom varje familj sammanförs de till släkten. Grupperingarna i ordningar är förhållandevis fasta och vedertagna men ibland delar man upp ordningen halvvingar (Hemiptera) i två ordningar skinnbaggar (Heteroptera) och växtsugare (Homoptera). Den största ordningen är skalbaggarna med ca 400 000 arter i världen, medan bara ett par tiotal av vardera jordlöss och syrsborstsvansar har beskrivits vetenskapligt. Alla ordningar finns inte representerade i vårt land så här presenteras bara ordningar med svenska representanter. Av jordens idag omkring 1,5 miljoner kända djurarter utgör insekterna cirka 1 miljon. Klassen Arachnida – Spindeldjur utgörs av fyra ordningar: Spindlar, Lockespindlar, Klokrypare och Kvalster.
Varje art har enligt Linnés system ett tvådelat vetenskapligt namn; släktnamnet följt av artnamnet. Exempel: Bokskogslöpare har det vetenskapliga namnet Carabus intricatus där Carabus är släktnamnet och intricatus är artnamnet. Bokskogslöpare hör till familjen Carabidae, dvs. jordlöpare och sandjägare, som är placerad i ordningen Coleoptera, skalbaggar. De flesta insekter i Sverige saknar svenska namn, men under senare år har insikten om betydelsen av svenska namn ökat så ansträngningar har gjorts för att namnge många arter. Linnés system med indelning i olika hierarkiska grupper används fortfarande. Det har emellertid kritiserats bl.a. eftersom arter ofta byter namn men en reform skulle vara svår att genomföra av flera anledningar.
Vetenskapligt så delas insekterna in i ett antal olika nivåer och grupper. Här nedan presenterar vi den gällande taxonomiska listan för ordningar representerade i Sverige. Vi har exkluderat utdöda ordningar som bara återfinns som fossil. En del av grupperingarna kan diskuteras, men vi har följt Svensk taxonomisk databas – Dyntaxa. För en komplett lista över världens insektsordningar läs mer på tex Wikipedia. En god resurs är också Encyclopedia of life EOL (engelskspråkig). Här på vår hemsida har vi speciella sidor för olika grupper. Grunden är att det ska finnas en huvudsida per ordning men för att göra antalet sidor hanterbart har vi slagit ihop vissa ordningar på gemensamma sidor och andra har fått mer utrymme om dom innehåller undergrupper som är särskilt intressanta. Vi har också använt svenska namn där det finns vedertagna sådana. Listan innehåller länkar till våra specialsidor eller till Wikipedia om sida saknas här.
– Understam: Myriapoda (mångfotingar)
- Klass: Fåfotingar (Pauropoda)
- Klass: Dubbelfotingar (Diplopoda)
- Klass: Enkelfotingar (Chilopoda)
- Klass: Dvärgfotingar (Symphyla)
– Understam Hexapoda (insekter)
- Klass: Urinsekter (Entognatha )
- Ordning: Trevfotingar (Protura)
- Ordning: Hoppstjärtar (Collembola)
- Ordning: Larvborstsvansar (Diplura)
- Klass: Insecta (Egentliga insekter)
- Ordning: Hoppborstsvansar (Archaeognatha)
- Ordning: Silverborstsvansar, fjällborstsvansar (Zygentoma)
- Ordning: Dagsländor (Ephemeroptera)
- Ordning: Trollsländor (Odonata)
- Ordning: Bäcksländor (Plecoptera)
- Ordning: Tvestjärtar (Dermaptera)
- Ordning: Hopprätvingar (Orthoptera)
- Ordning: Kackerlackor (Blattodea)
- Ordning: Stövsländor (Psocoptera)
- Ordning: Tripsar (Thysanoptera)
- Ordning: Djurlöss (Phthiraptera)
- Ordning: Halvvingar (Hemiptera)
- Ordning: Steklar (Hymenoptera)
- Ordning: Skalbaggar (Coleoptera)
- Ordning: Vridvingar (Strepsiptera)
- Ordning: Halssländor (Raphidioptera)
- Ordning: Vattennätvingar (Megaloptera)
- Ordning: Nätvingar (Neuroptera)
- Ordning: Näbbsländor (Mecoptera)
- Ordning: Loppor (Siphonaptera)
- Ordning: Tvåvingar (Diptera)
- Ordning: Nattsländor (Trichoptera)
- Ordning: Fjärilar (Lepidoptera)
– Understam: Chelicerata (palpkäkar)
- Klass: Arachnida (Spindeldjur)
- Ordning: Spindlar (Araneae)
- Ordning: Klokrypare (Pseudoscorpiones)
- Ordning: Lockespindlar (Opiliones)
- Ordning: Kvalster (Acari)